Ny lördagsunderhållning!

Det blir lite svårt att hålla igång bloggen under vintern när fotbollen ligger vilande. Man får försöka hitta annat att skriva om och att sysselsätta sig med. Att kolla på engelsk fotboll är en självklarhet, och jag vill passa på att tipsa om min nya lördagsunderhållning. Det är nämligen så att Betsson har lanserat EttKryssTvå, som går ut på att man spelar på engelska ligamatcher. Det är som stryktipset fast bättre, eftersom det ger utdelning på 10, 11, 12 och 13 rätt!

Många chanser att vinna alltså, och det är riktigt spännande. Ni kanske har sett TV-reklamen med Fredrik Ljungberg, som för övrigt har spelat i bland annat Arsenal FC, där han håller upp en skylt med ”EttKryssTvå” och säger ”Grymt va?” (eller med hans härliga dialekt snarare ”Gjjymt va?”). Det var faktiskt så jag hittade spelet, så reklam fungerar uppenbarligen! Det lät intressant, och det var det också. Jag har redan lyckats vinna lite slantar, och det är ju alltid roligt att förena nytta med nöje. Bra fotboll och chans att vinna pengar på sin fallenhet att förutspå resultat – vad kan toppa det? Förutom matcher med Dalkurd förstås, som ju toppar nästan allt här i världen.

Det är ett hett tips i alla fall, till alla er som sitter och väntar på att fotbollssäsongen ska dra igång här på hemmaplan. Engelsk fotboll är ju alltid roligt, och dessutom kan man ju spela på så mycket mer på Betsson om man känner att man inte får nog med sport. Det finns massor av fotboll och andra sporter, och även casino, poker, bingo och mycket mer. Där kan man lätt hitta spänning och nöje under de kalla och mörka dagarna.

Det blir en lång vinter

Fotbollssäsongen är över för den här gången. Det var synd att Dalkurd inte lyckades ta sig till superettan, men nya tag nästa år! Det är ju det som är tjusningen med fotboll. Man får alltid nya chanser och det gäller bara att kämpa åt rätt håll och inte tappa siktet mot målet. Jag tror att chanserna för Dalkurd är goda till nästa säsong, och jag ser fram emot att få börja kolla på matcher igen och följa deras resa.

Nu väntar dock en lång vinter, och man får sysselsätta sig med annat. Jag kollar förstås mycket på internationell fotboll för att mätta min abstinens, men ett annat roligt intresse är att spela på spelautomater. Favoritstället att spela på är Betsson, eftersom de har ett så stort utbud av just spelautomater. Har man tur kan man ju vinna en slant också, och Betsson är bra då de har utbetalningsgaranti, bra support dygnet runt och en säker och användarvänlig spelmiljö. Dessutom finns det bra hjälp om man känner att man spelar för mycket. Hos Betsson kan man stänga av sig själv en tid om man har svårt att hålla sig borta, och det är ju bra att den tjänsten finns.

I övrigt får man, i väntan på att fotbollen ska dra igång igen, ägna sig åt att träffa vänner, dricka glögg, skotta snö och kanske ta en och annan vända i skidbacken. Helst skulle jag vilja ha fotbollssäsong året runt, men jag måste erkänna att väntan och längtan faktiskt också gör det lite mer spännande. Den som väntar på något gott…

Motståndare 2013

Sirius, ett tippat topplag

Sirius, ett tippat topplag

Jag har kollat på några av de mest intressanta lagen inför nästa säsong, såväl topplag som nykomlingar.

Storsatsande uppsalalaget Sirius kommer nog att tillhöra toppen, med den trupp och kompetenta ledning som finns i klubben vore allt annat en besvikelse. Förutom rutinerade Johan Arneng som kommer att ha stor del i klubbens spel finns en del intressanta namn som målskytten Ante Björkebaum och Elliot Käck.

Nyuppflyttade AFC United är ett intressant lag, framförallt är truppen intressant, där finns en hel del rutin. Och då tänker jag främst på Omar Jawo, Yannick Bapupa, Mauro Saez Jarpa och Fadi Malke. Det är inga dåliga namn och AFC kommer med största sannolikhet att sluta på den övre halvan av tabellen.

Umeå FC kommer närmast från en ettårig sejour i superettan, underbart är kort brukar man säga, men Umeås upplevelse av den näst högsta serien i Sverige var nog allt annat än underbar – absolut sist i tabellen och allt för få vinster gjorde att laget nu får börja om i division 1 norra.

BK Forward från Örebro slutade förra året på en andraplats i vår division, på samma poäng som Östersund som nu alltså spelar i superettan. Forward fick istället för direktuppflyttning kvala och där räckte det inte hela vägen. Till i år har de fått behålla stora delar av truppen och kommer absolut att vara en toppkonkurrent tillsammans med Sirius. Om Dalkurd vill nå den åtråvärda uppflyttningsplatsen måste man slå dessa två lag – och det blir ingen lätt uppgift.

Trupputvärdering

Så här inför säsongen 2013 tänkte jag gå igenom truppen och ta upp vad jag tror och tycker om den.

På målvaktssidan återfinns som tidigare år den mer rutinerade Frank Pettersson, i år tillsammans med den unge Mathias Ahlnander som nyligen värvats till klubben. Unga målvakter är alltid intressanta och även om Mathias mest kommer att sitta på bänken kommer han att samla på sig mycket erfarenhet och lära sig en hel del av Frank. Det kommer säkerligen även bli någon match mellan stolparna under säsongen för honom.

En av de mest intressanta försvararna för tillfället är enligt mig Diyar Altin, en 17-åring som kan bli riktigt, riktigt bra. Det är mycket möjligt att det är i år han slår sig in i startelvan på riktigt. Det kommer hur som helst bli ett par matcher för honom och det ska bli roligt att se. Rutinerade Linus Bolin kommer att få dra ett tungt lass med mycket ansvar det här året. Försvaret behöver förbättras och det allra viktigaste är att få ett samspelt mittbackspar, enligt mig.

Nyckelspelarna på mittfältet kommer som tidigare år vara Brwa Nouri och Karim Rebai, tror jag. Intressanta namn i Smajl Suljevic och Eyasu Alemayehu.

Den store stjärnan längst upp i planen är såklart Chidi Omeje – målsprutan från Nigeria. Förra säsongen blev det 14 mål, otroligt viktigt att han stannade i Dalkurd även denna säsong. Det mest spännande nyförvärvet måste ändå vara Omar Jagne, 19-åringen från Falu FK som till en början såg ut att hamna i Italien men ändå valde Dalkurd till slut. En målskytt som jag hoppas mycket på.

Kommande säsong

Motståndarna börjar vi känna rätt väl nu efter tre år i samma serie, men det har tillkommit några nya intressanta lag. Framförallt AFC United (tidigare Väsby United) som har en rad rutinerade spelare i sin trupp, även Nyköpings BIS och Selånger från Sundsvall är nykomlingar i serien.

Förra säsongen var väl lite av en besvikelse, vad som behöver repareras inför det kommande fotbollsåret är framförallt det defensiva spelet, att kunna stänga matcher och släppa in färre mål är något som krävs om man vi klättra till en högre tabellplacering.

Helt nytt för i år är tränarparet – legendaren och före detta spelaren Robert Mambo Mumba kommer att leda laget tillsammans med en ung, spännande assisterande tränare vid namn Umut Koc. Robert känner vi alla igen, 34-åringen som förra året spelade sin sista säsong kommer nu alltså ta sig an rollen som tränare. Med sin erfarenhet från proffsfotbollen både i Sverige, Norge, Belgien och Kenya har han massor av erfarenhet som inte går att få via ett skrivbord. Han kommer med största sannolikehet att ta på sig rollen som huvudtränare och leda laget. Medan den blott 25-årige studenten Umut Koc kommer att sköta mycket av det administrativa som planera och strukturera. Många kanske räds den låga erfarenhetsnivån som det nya tränarparet besitter, jag däremot är positivt inställd och tror att dessa två är en riktigt bra lösning.

Försäsongsträningen är i full gång och de gröna grabbarna från Borlänge har säkerligen målsättningen klar – det är uppflyttning till superettan som gäller.

Den gångna säsongen

Förra säsongen, 2012 års upplaga, var den tredje i division 1 för Dalkurd. Inför säsongen var förhoppningarna stora – detta kändes som att det skulle bli ett riktigt bra år och nu fanns chansen till avancemang. Efter flera säsonger av seriesegrar hade laget nu etablerat sig i division 1, med två år i bagaget med en sjätte och en fjärdeplats var det nu dags att ta klivet in till den riktiga elitfotbollen och superettan.

Tyvärr räckte det inte riktigt ända fram, och laget slutade till slut på en blygsam åttondeplats, i mitten av tabellen.

Säsongen började bra, med vinst i första matchen mot Akropolis där fixstjärnan Robert Mambo Mumba avgjorde med sitt 4-1 mål efter bara en timmes spel. Därefter väntade några kryssmatcher, samt tunga förluster mot både Vasalund och Sirius. Men det var just alla dessa kryssmatcher som gjorde att slutplaceringen skulle bli i mitten av tabellen, tror jag. För allt som oftast spelades det riktigt bra fotboll, men den berömda turen och marginalerna var ofta på fel sida.

Den mest minnesvärda matchen måste vara den mot Enköping på hemmaplan, där slutsiffrorna skrevs till hela 5-0, efter att Ahmed och Chidi gjort ett varsitt mål redan 5 minuter in i matchen. Tråkigt nog var det inte mer än 190 personer som var på vallen och såg matchen den dagen, men vi som var där njöt i alla fall av riktigt bra fotboll från de gröna krigarna.

Sammantaget var det en mittensäsong som inte kommer att gå till historieböckerna som någon av de bättre, men ännu en lärorik säsong som man kan ta med sig det positiva från. 

Visst kan Dalkurd nå Allsvenskan!

Det finns några exempel på lag som har börjat i en av de lägre divisionerna och sedan tagit sig steg för steg uppåt mot den yttersta eliten. På 1980-talet stod Wimbledon för en stor bedrift då man tog sig hela vägen till dåvarande Division 1 (nuvarande Premier League) på ganska få säsonger. I Sverige finns ganska få exempel, och inget är så tydligt som just Dalkurd FF. Att gå från Division 6 till Division 1 på bara fem säsonger är en bragd.

Nu har Dalkurd spelat snart spelat tre säsonger i Division 1 Norra. Första säsongen blev det en meriterande sjätteplats. Säsongen 2011 blev resultatet ännu bättre. Vi kom fyra i tabellen! Säsongen 2012 kommer vi att sluta någonstans i de nedre regionerna av tabellen, dock på behörigt avstånd från nedflyttningsplatserna. Kan vi då ta nästa steg nästa säsong, eller säsongen därpå? Kan Dalkurd nå Superettan och sedan Allsvenskan? Vad tror ledarna och fansen? Och vad tror spelarna?

Själv tror jag att det är utmärkt att spela några säsonger i Division 1 för att få lite extra stabilitet och en bra grund att bygga vidare på. Det är stor skillnad mellan de två toppdivisionerna och de lägre divisionerna, inte minst när det gäller ekonomi och organisation. Det är också viktigt att man bygger en bred bas av supportrar och att man arbetar för att bli ett mer erkänt lag. Det är ju då lättare att attrahera bra spelare. Dessutom kan man enklare behålla de allra bästa lovande unga spelarna.

Visst kan vi nå Allsvenskan, men vi behöver inte skynda!

Domnarvsvallen – vår hemmaplan

Domnarvsvallen är en legendarisk arena i svensk fotboll och det är glädjande att vårt Dalkurd FF sedan säsongen 2009 har fått chansen att använda arenan för sina hemmamatcher, först i Division 2 och nu i Division 1. Det var en dragkamp mellan kommunen, IK Brage, AB Domnarvsvallen och Dalkurd en tid, men till slut kom man överens om att låta Dalkurd få hyra Domnarsvallen på obestämd tid. Innan dess hade klubben bland annat spelat på idrottsfältet i Borlänge.

Domnarvsvallen byggdes redan 1925, det vill säga samma år som IK Brage grundades. Arenan tar strax över 6500 åskådare. Tre av läktarna har sittplatser. Av dessa är Norra den största läktaren, med plats för strax över 2000 åskådare. Västra läktaren är en ren ståplatsläktare (utan tak!). En sak som jag tycker är lite rolig med Domnarvsvallen är att ingen av läktarna är den andra lik. Södra läktaren är till exempel extremt låg.

Publikrekordet på Domnarvsvallen, 14 206 åskådare, sattes 1965 när Brage mötte Gais i kvalet till Allsvenskan. Under sena 1980-talet, när Brage faktiskt spelade i Europa ett par år, var publikströmningen enorm, men då var säkerhetsreglerna lite striktare så det gick inte att komma upp i samma siffror som under tidigare år.

Dalkurds publiksnitt sedan 2009 är desto mer blygsamt. Säsongen 2009 i Division 2 Norra Svealand kom i genomsnitt cirka 450 åskådare till hemmamatcherna. Säsongen 2010 sjönk snittet till strax under 300 åskådare. 2011 kunde vi skönja en något positiv utveckling då publiksnittet blev 315 åskådare per match.